Live from Kultur och Fritidsförvaltningen

Hej, Emelie här!

Har gjort klart mina uppgifter på datorn så jag passar på att slänga in ett inlägg här.

Igår var det riktigt jobbigt med Viktväktarna. Ville börja gråta ibland. Det var så här att familjen åkte ner till Ullared för att handla lite och det är som sagt en dagstripp som annars för mig och mina syskon innebära godispåsar och fikaavbrott på vägen ner och tillbaka hem igen.

Den första frestelsen var de läckra chokladbollarna som pappa snällt köpte åt resten av familjen. Men ingen frukt till mig dock... Men det kan ju inte vara lätt att komma ihåg alla gånger. Sedan var det ju all god mat kring Gekås som sög ordentligt. Som Lena, vår handledare i projektet sa till mig så kommer jag känna massa mer dofter nu än innan.

Och mycket riktigt. Gatuköket utanför Gekås luktade verkligen sådan där hamburgare man brukar få på fotbollsturneringar om ni vet vad jag menar. Jag kände hur dressingen luktade och jag kunde se framför mig hur hambrugaren kunde se ut om jag hade den i handen. Min syster däremot tyckte att det luktade förskräckligt äckligt.

Jag kände ett extremt sockersug när vi satt i bilen och det hjälpte inte att resten av familjen satt och smaskade. Men om jag ska se det på den positiva sidan så vet jag ju att jag klarar av att hålla mig borta från sådana frestelser. Så egentligen så stärker den här upplevelsen mig bara för framtida frestelser.

När vi stannade vid en restaurang så fick jag mig åtminstone en bakpotatis med någon skagen röra. Och röran som var fruktansvärt god gjorde ingenting om det var mycket poäng i den eftersom det inte hade blivit så mycket mat eller poäng under dagen. Men inte nog med att det var slut där med alla frestelser...

Familjen drack coca cola hallonsoda. Följde Lenas tips om att lukta på saker så jag luktade på mammas cola och jag fick känslan av att det inte var gott. Det luktade så sött att det nästan blev jobbigt och jag var inte så sugen på det längre efter den lilla sniffen på colan. Sedan var det kladdkakor och hallongrottor som serverades. Men inte det heller tog jag.

Rätt nöjd med mig själv efter gårdagen.

Ciao,
Emelie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0